Jag befarar

att man får använda en annan metod än denna.

För miljöns skull − skriv inte ut detta meddelande i onödan

Högtflygande planer

Ja, jag testar ännu en gång.

Jag testar lite till

Alltså, detta är ett tekniskt test. Jag avser inte att testa det som
är på bilden någon mer gång.

Kalvlägg är annars rätt lätt att stava t

Kalvlägg är annars rätt lätt att stava till

Julmustskinka

Idag fick jag äntligen tummen ur och testade något jag funderat på i åratal. Julskinka kokt i julmust. Någon gång i tonåren hittade jag ett recept på skinka kokt i cocacola nånstans i min mors kokboksbibliotek, och sen dess har jag liksom aldrig kunnat släppa tanken. När även Nigella skrev om cocacolaskinka i How to Eat blev jag stärkt i min övertygelse: det måste funka.

Hur det var så blev det aldrig av. Till julafton brukar det vara svågerns uppgift att fixa skinkan (i klotgrillen, med hickoryspån), och ingen i familjen efterfrågar egentligen mer skinka än någon enstaka skiva på julbordet.

Men nu är jag ju föräldraledig, och det passar precis att sätta igång ett långkok när Krabaten sover förmiddag. Och jag kan tänka mig sämre luncher än att karva på en julskinka. Så:

Skinkan

• Julskinka (köpt med gott samvete. Jag hittade efter visst letande en från Nibble Gård)
• Julmust så det täcker skinkan (jag hade en trång kastrull, så det räckte nästan med 1,5 liter, sen spädde jag med vatten)
• 1/4 rotselleri
• 1 morot
• 1/2 purjolök
• 2 lagerblad
• Några kryddpepparkorn
• Några kryddnejlikor

Låt koka upp, skumma av, och låt sedan sjuda långsamt tills innertemperaturen är 70 grader (har man is i magen kan man säkert ta den lite tidigare, den stiger ju rätt mycket på eftervärme). Spadet fick reducera till hälften ungefär innan jag hällde över det i en burk som ska ner i frysen när den kallnat, jag slår vad om att det blir urgott att koka revbenspjäll i.


Griljering
De flesta recept säger att man ska griljera så fort skinkan är kall nog att hantera, men jag skulle på utvecklingssamtal på femåringens förskola, och hade visst bara fel sorts senap hemma, så det fick vänta till kvällen. Då drog jag av svålen, och skar ett rutmönster i fettet (som knappt syns nu, men jag kände mig som Martha Stewart när jag gjorde det) och stack en kryddnejlika i varje ruta. Det hade varit snyggare om fettet suttit överst på skinkan och inte på sidan, men vad sjutton. Sen fick femåringen måla skinkan med en blandning av

• Två äggulor
• Något större mängd grovkornig stark senap (stark och stark, det blev slotts grova starka, det var det minst dåliga som fanns på min lilla Coop Nära)
• Ungefär lika mycket farinsocker som senap
• Rivet skal från en apelsin

Sen på med ströbröd, och in i ugnen på 225 grader i typ 10 minuter.

Det blev en mycket god julskinka. Femåringen åt säkert fem skivor. Men jag vet faktiskt inte om julmusten gjorde så stor skillnad. Griljeringen var däremot briljant om jag får säga det själv. Jag blev tvungen att pilla loss och äta upp det som runnit ner och bränt fast i ugnsformen, och det som blivit kvar på bortskurna fettslamsor.

Ålderstecken III

Vid fikat på jobbet nämner någon att en kille på en annan avdelning fyller 40. Va? tänker jag. Är han så gammal? Jag som trodde han var i min ålder. Men vänta nu... ...vad är min ålder egentligen?

I'm baaaack!

En gång för länge sedan lekte jag lite med tanken på att börja blogga. Jag reggade ett blogspot-konto, och skrev några inlägg för att testa tekniken. Anonymt, eftersom jag inte riktigt visste vad jag ville med bloggen. Sen kom livet emellan.

Det tror jag att det kommer att fortsätta att göra. Men jag känner ändå att jag behöver en plats för de där tankegångarna som inte får nog utrymme på Twitter eller på fejan. Så jag dammar av den här nästan outnyttjade bloggen.

El Bulli? Pffft.

Saker E äter på eget inititativ, med god aptit:

• Djupfryst rå lax
• Omelettsmet, serverat i äggkopp
• Gröna oliver, doppade i Schweppes Caribez
• Pannkakor med chokladglass och bacon
• Sardellpasta, ur tuben
  

Andra bloggar om: barnmat

Sommarsoppa

Tjohoo! Lisa har en gazpachotävling! E gillar både soppa och att köra matberedare, så jag kan behöva lite fler varianter att alternera mellan.

"Min" gazpacho utgår från en gammal alltommat, och mitt eget höftande på marginalen duger verkligen inte för att hävda upphovsrätt. Men den är helt okej. Sist bytte jag ut en hel del av tomaterna mot paprika (och ännu mer tomatjuice), det blev också gott. Men det är brödet som är tricket.

Krutongerna blir skojigare om man drar tussar ur brödet i stället för att tärna det. Dutta på en god och kryddad olja och kör i ugnen. Jag undrar om inte gazpacho egentligen är en förevändning för mig att moffa i mig krutonger?

Alltommatreceptet kan jag ju inte tävla med. Men jag kanske kan vinna jumboligan med gazpacho i tetrapack från Molinera, inköpt på Hemköp? Bluäh, jag gick på den i år igen. Tänk att nåt förpackat i kartong kan smaka så mycket plåt?

Andra bloggar om: gazpacho, konsumentupplysning

Gårdagens recept

Får man sån här av såna här?

(förlåt, jag kan bara inte låta bli. Att vara mamma till en treåring sätter sina spår på ens sinne för humor)

Andra bloggar om: sylt, jordgubbar

Gott tecken

E har ett nytt favoritprogram på TV. Hon som föraktfullt muttrar "nyhetej" åt allt som inte tecknat, vill inte gå och lägga sig förrän det är slut.

"Vad ska det bli?" frågar hon intresserat, och svarar nöjt själv när hon kan. "Avocado. Jag tyckej om avocado."

Andra bloggar om: Saras kök, barnprogram

Salt lunch

Jag hade på känn att det skulle bli gott, men så gott...

Spagetti med hemkörd pesto. Fanns ingen parmesan, så jag tog en rejäl klutt sardellpasta (denna fantastiska produkt!) i stället. Och valnötter i stället för pinjedito. Mngh! Varför varför varför har jag inte gjort detta förut?

Den stora överraskningen var dock chokladen till kaffet efteråt. Mörk choklad med fleur de sel. Innerst inne visste jag nog att lite salt lyfter choklad, men mngh igen! Oj! Från Slovenien?

Vet inte om det är ok att gilla något från Balkan dessa dagar, men jag gör det i alla fall.

Om jag bara hade unnat mig nybryggt kaffe i stället för att mikra överblivet från frukosten (ja, jag har perversa vanor) hade lunchen varit perfekt.

Tankar om tid: Nicola

Det finns ingen tid tillsammans och vi gör ingenting roligt ihop, säger Charlotte till Aftonbladet. Nicola vill ha mer tid för "oss", men "det enda han gör är att klippa gräset".

En genomsnittlig småbarnsmamma lägger ned fem timmar och 46 minuter om dagen på hemarbete. En genomsnittlig småbarnspappa tre timmar och 56 minuter. Men nu förefaller ju Nicola knappast tillhöra de genomsnittliga. Nu vet jag inte hur stor trädgård familjen Perelli har, men låt oss räkna högt, två timmar gräsklippning i veckan halva året. Det blir... ...8 minuter och 34 sekunder om dagen. Medan Charlotte står för resten?

Dagens tips: Nicola, för varje minut du diskar medan Charlotte dammsuger, får du en ny minut av gemensam tid för er två. Högst sannolikt blir det också en ny minut med en gladare, piggare Charlotte.

Varningstecken

Jazzmusik i tv-program för småbarn.



Det är nämligen en säker ledtråd att programidén är

"developed through research and a panel of educational consultants. The show is designed to help kids celebrate their everyday experiences and the people who share them."

E formulerar det mer koncist: "Titta annan film, mamma"

Dagens citat

"Vid en av Hemmens Forskningsinstitut utförd undersökning visade det sig, att i yngre familjer mannen nu ej så sällan i viss utsträckning hjälper till med sådana göromål som t ex läggning av barn, dukning, diskning och skoborstning. Det är bland sådana familjer också mer vanligt att man följer så enkla regler som att mannen och de något så när vuxna barnen själva hänger undan sina sport- och smutskläder."

Ur Svenskt Husmoderslexikon (Stockholm 1950), del av texten under uppslagsordet "Hemarbetets fördelning". Som lämplig arbetsuppgift för mannen i hushållet föreslås även att koka morgonkaffe.

Ålderstecken II

Maken fick en skiva av systersönerna i födelsedagspresent. Det är visst Bolibompa-Nassims brorsa. Verkar bra.

Ålderstecken I

Vid fikat på jobbet talar några om helgens utgång. Va? tänker jag. Pettsons bar? Står Findus i baren? Finns det mucklor i garderoben? Och, viktigast av allt: kan man få pannkakstårta?

Nä, troligen inte. Men det kanske är trevligt ändå.

Nä.

Jag har verkligen inte plats i mitt liv just nu för ännu en ovana. Men:

1. Det kan ju hända att jag får det, och
2. En del bloggar kräver visst att man ska ha en egen blogg för att man ska få skriva kommentarer.