torsdag 3 december 2009

Julmustskinka




Idag fick jag äntligen tummen ur och testade något jag funderat på i åratal. Julskinka kokt i julmust. Någon gång i tonåren hittade jag ett recept på skinka kokt i cocacola nånstans i min mors kokboksbibliotek, och sen dess har jag liksom aldrig kunnat släppa tanken. När även Nigella skrev om cocacolaskinka i How to Eat blev jag stärkt i min övertygelse: det måste funka.

Hur det var så blev det aldrig av. Till julafton brukar det vara svågerns uppgift att fixa skinkan (i klotgrillen, med hickoryspån), och ingen i familjen efterfrågar egentligen mer skinka än någon enstaka skiva på julbordet.

Men nu är jag ju föräldraledig, och det passar precis att sätta igång ett långkok när Krabaten sover förmiddag. Och jag kan tänka mig sämre luncher än att karva på en julskinka. Så:

Skinkan
  • Julskinka (köpt med gott samvete. Jag hittade efter visst letande en från Nibble Gård)
  • Julmust så det täcker skinkan (jag hade en trång kastrull, så det räckte nästan med 1,5 liter, sen spädde jag med vatten)
  • 1/4 rotselleri
  • 1 morot
  • 1/2 purjolök
  • 2 lagerblad
  • Några kryddpepparkorn
  • Några kryddnejlikor
Låt koka upp, skumma av, och låt sedan sjuda långsamt tills innertemperaturen är 70 grader (har man is i magen kan man säkert ta den lite tidigare, den stiger ju rätt mycket på eftervärme). Spadet fick reducera till hälften ungefär innan jag hällde över det i en burk som ska ner i frysen när den kallnat, jag slår vad om att det blir urgott att koka revbenspjäll i.


Griljering
De flesta recept säger att man ska griljera så fort skinkan är kall nog att hantera, men jag skulle på utvecklingssamtal på femåringens förskola, och hade visst bara fel sorts senap hemma, så det fick vänta till kvällen. Då drog jag av svålen, och skar ett rutmönster i fettet (som knappt syns nu, men jag kände mig som Martha Stewart när jag gjorde det) och stack en kryddnejlika i varje ruta. Det hade varit snyggare om fettet suttit överst på skinkan och inte på sidan, men vad sjutton. Sen fick femåringen måla skinkan med en blandning av
  • Två äggulor
  • Något större mängd grovkornig stark senap (stark och stark, det blev slotts grova starka, det var det minst dåliga som fanns på min lilla Coop Nära)
  • Ungefär lika mycket farinsocker som senap
  • Rivet skal från en apelsin
Sen på med ströbröd, och in i ugnen på 225 grader i typ 10 minuter.

Det blev en mycket god julskinka. Femåringen åt säkert fem skivor. Men jag vet faktiskt inte om julmusten gjorde så stor skillnad. Griljeringen var däremot briljant om jag får säga det själv. Jag blev tvungen att pilla loss och äta upp det som runnit ner och bränt fast i ugnsformen, och det som blivit kvar på bortskurna fettslamsor.

    Etiketter:

    1 Comments:

    Anonymous Kari Receptomaten said...

    Kul med nytänk! Grattis i dubbel bemärkelse!
    Den matpsykologiska faktorn är stor - julmustskinka måste vara en hitt :)

    fredag 4 december 2009 21:43:00 CET  

    Skicka en kommentar

    << Home